Jag står på egna ben nu, och den här gången tänker jag inte falla.

Det  är så förbaskat man ska hinna med innan jul, inte bara plugga, läsa och gå till skolan, vi ska även hinna köpa julklappar, tvätta, laga mat, städa och leva.

Leva, ärligt talat. Det är bara skitprat, det finns ingen chans att man hinner med det.
"det handlar om att prioritera" fuck you.
Det handlar om att pausa sitt liv och göra allt i skolan för att sen leva i några veckor och sen pausa ett tag till.

Det är inte mänskligt att man ska hinna med, eller egentligen är det inte tiden jag tvekar på, det är orken.
Orken att ta tag i allt man har lagt i högen, och även om man inte har lagt något i högen bygger andra den lätt och smidigt åt än. Inga problem.

Sen är frågan, när ska man hinna med det där extra sakerna? sova. äta. skratta? Det där som man kallar, livet. Minns inte riktigt vad livet är, det var för länge sedan jag fick känna hur det kändes, att leva.

Att leva på sina egna villkor.
Det handlar om prioritering.
Fuck you.

RSS 2.0