jag blundar men ser.
jag kan enbart se den jag en gång var. O de gör så ont i mig att se att tillomed du spelar den rollen bättre än mig själv. Jag har glömt varje replik och varje steg. Ge mig mitt manus, så jag kan få minnas.de skrivs en sorglig refräng till de stycke som annars alltid går i dur. De skrivs ett slut.vart ska man gå när stigen tar slut? var kan man gömma sig på en öppen äng? de finns ingen återvändo när ljuset snart brunnit ut.
Kommentarer
Trackback
