att finnas till

Jag trodde aldrig att det skulle bli såhär tufft.
de flyger runt tankar i huvudet hela tiden, inte ens om nätterna är jag ifred. Jag önskar jag kunde släppa allting och bara vara lugn och trygg i mig själv.
 
Jag börjar känna sådan sjuk saknad. Jag saknar så mycket, att vara 14 år och inte behöva oroa sig för pengar. att vara 14 år och veta att någon tar hand om mig. Jag saknar de sommarlov som inte bestod av att försöka hitta en tid i jobbschemat där man kan träffa sina vänner, de sommarlov då man inte ens hade en tanke på sommarjobb.
Jag saknar de sportlov då familjen alltid åkte på skidsemester. Jag saknar de morrnar som familjefrukost var en självklarthet.
Jag saknar min brors störande musik när jag skulle sova. jag saknar tillomed att vara åtta år och cykla till skolan, själv. att vara stoltast i världen, över sig själv.
 
Jag saknar att bli kliad på ryggen och ompysslad till en bra film.
 
Jag saknar självklarheten att familjen ska på semester, tillsammans.
Jag saknar att få be om lov för att få sova hos en kompis, eller köpa lördagsgodis.
Jag längtar tillbaka till sommaren då man varje helg var alldeles för full och fick hjälp hem av en bästa vän. saknar de dagar vi festade i solnedgången. Jag saknar att tända grillen och verkligen njuta av att vara där.
Saknar färgglada kjolar och bara ben. Vill ha sol. Saknar heldagar i Varamon, med kylväska och badring. Jag saknar att bli dragen i pulka.
Vissa dagar saknar jag tillomed de otroligt onödiga bråken med kompisar, kanske handlade de om vem som fick den rosa ponnyn.
Kojbyggen och övernattning hos mormor. Barfota i gräset, självklara midsommaraftonar i stugan med blommor i håret.
 
Jag saknar att vara den, den som folk klappade på huvudet och verkligen, verkligen tyckte om.
 
 
 
 

att finnas till

 

Man tänker för mycket

Man tänker hela tiden att allt man gör måste leda till någonting. Man överanalyserar och tänker.
tänkertänkertänker.
Jag vet inte hur många gånger de senaste veckorna folk har sagt till mig
-Tänk inte så mycket
men vafan? vaddå inte tänka? vaddå inte överanalysera och gräva sig ner i allting till djupet?
 
De värsta är ju liksom inte att dom säger så, utan de värsta är ju att dom har så jävla rätt. SÅ JÄVLA RÄTT.
 
Fuckyou Erika och sluta tänk, sluta tro att varje handling du gör måste leda någonstans.Så blir allt bra ska du se.
 
 
Jag tänker alldeles för mycket på allt som har varit. alla skratt. allt kul. jag tänker så mycket att jag låser mig själv från att skapa nytt. leva NU. inte igår, inte imorgon. NU

Kvällsfunderingar

Har mest lagt upp bilder nu sist. Det beror på att jag inte finner några ord just nu. Insperation på noll. Har haft ett par riktigt bra dagar nu och de gör mig så glad, precis vad jag behövde. Man brukar ju säga att en bild säger mer än tusen ord, de kanske stämmer. vad vet jag.
 
När jag nu skulle sova kom jag att tänka på vad som är viktigt i mitt liv, fällde en tår för att min kära vän åkte tillbaka till Göteborg efter ett alldeles för kort jullov. Funderade lite till och plötsligt föll ännu en tår för att jag insåg hur stark min saknad är. Fina Hanna som nu bor i Göteborg. Fantastiska Amanda som bor i USA. Perfekta Sofie som åkt till branäs tills april. Julia i Stockholm. Linn och Bexi i London. Jag dör inombords varje dag jag inte får träffa er. Det är trots allt ni som håller mig uppe, det är ni som är mitt liv.
Jag stannade upp och tänkte att jag måste tänka positivt, se till de som är bra. De som faktiskt är kvar här, precis bredvid mig. Världens bästa granne Lisa. Träningspeppen Johanna. Tills jag vände om i tankarna igen,  snart kommer dom också att ge sig ut på sina äventyr.
Men när ska JAG på mitt äventyr? När är det min tur. Eller, lever jag mitt äventyr nu och här. Jag vet verkligen inte.
jag är så oerhört stolt över er alla som lever precis som ni vill, jag är så facinerad över er, men också mig själv som lyckats få så fantastiska och starka vänner. NI är toppen, och glöm aldrig att det är ni, det är ni som håller mig uppe. NI är toppen.
 
Säger godnatt med en mini bildbomb.
Natti

 

De fina i livet


I LOVE YOU

 
VÄRLDENS FINASTE KUSIN

Rädslor

Jag fick en fråga häromdagen. - Vad är det du är så rädd för? Jag kunde verkligen inte svara på det. Men så satt jag i några minuter och såg rakt ut i en vit vägg, och skrev några rader. Jag tänkte dela dom med er.
 
" Rädslor.
 
Jag är så fruktansvärt rädd. Men för vad egentligen? Jo, allt. Jag är så innerligt rädd för allt.
 
Mörker.
Människor.
Ljud.
Buskar.
Bilar.
Cyklister.
Vinden.
 
Till och med den ljuvaste sången kan låta som fara i mina öron, Jag önskar så att listan var slut där men rädslor finns kvar. Jag fruktar min egen skugga, mina andetag, ja till och med mina egna fotspår i snön där jag precis har trampat. "
 

Så var den dagen över.

Jag älskar er.
 
Att få fira jul med de allra bästa i hela världen kan vara det som får mig lyckligast, på hela jorden.
Mina fantastiska kusiner, min fantastiska familj och mina underbara vänner.
 
Ni gör mig till den jag är, ni får mig att vilja vara jag. Fyfan vad ni är bra.
 
Tack för att jag får vara en del av er, och tack för att ni vill vara en del av mig.
 
Min jul har varit som alla andra jular de senaste tolv åren. Kyrkan, massa mat, massa kärlek. Kalle Anka, mer kärlek, tomten. Presenter, mer mat, mat mat mat o mat. Och så kyrkan, igen.
Idag har varit en bra dag.
 
Vissa ögonblick som fått hjärtat att hoppa till.
- De är bara du och jag som vet.
 
God-jul alla fina därute.

JUL.

Julen brukar verkligen vara det bästa jag vet, att få gå promenader i snön, leta julklappar, julshoppa med vänner och sitta på fik alldeles för många timmar. Att få köpa fint papper och knyta fina rosetter. Att få skriva rim och klura på vem som ska få vad.
Att tända ljus o byta julklappar med vänner. Att dricka glögg o äta pepparkakor till frukost, ha alldeles för många brinnande ljus i samma rum.
 
Ja, julen är något jag verkligen älskar.
 
Men hur kommer det sig då att jag inte gått promenader i snön. Att jag inte slagit in mina paket eller tänt ljus och skrivit rim. Hur kommer det sig då att jag ännu inte julpyntat mitt rum eller knytit rosetter i tusen olika färger.
Hur kommer det sig att jag hellre ligger kvar i min säng än att sitta tusen timmar på ett fik?
 
Är jag vuxen nu? Är det vad som hänt. Ja inte fan vet jag.
 
Ja, julen är verkligen den bästa dagen i mitt liv. Det bara måste fortsätta vara så.
 
  
- Jag vill fortfarande dricka glögg o äta pepparkakor till frukost, ju.

Förrvirring.

Jag går vilse i mig själv.Jag vet så tydligt och klart vart jag vill, men går alltid en omväg dit.
 
 
 

<3


Dikter jag aldrig trott jag skulle dela med mig av

Detta är dikter som jag haft på datorn, de flesta är inte självupplevda och några är nya men vissa skrevs för kanske fem sex år sedan. Hoppas ni gillar någon!



Det är inte lätt men du lyckades få mig lycklig, på riktigt.
Jag är inte lättflörtad
men du fick mig på fall, jag var dum nog att tro på dig
dum nog att tro på att du älskade mig. Två korta veckor med
dig var något av det bästa jag vart med om, men hur dum kan jag
va? Du fick allt av mig, men vad fick jag tillbaka, ingenting
två underbara veckor med dig, innan du bakom min rygg gick till ditt
ex, din förra, DIN äkta kärlek. Jag tror aldrig att du fattade
hur mycker jag älskade dig, hur mycket du förendrade mig.
Du var så grym mot mig, men vad kan jag göra? Gråta och sakna?
Du var så grym men ändå kan jag inte sluta, kan inte sluta..

Tänka på dig.
K Hjärta S jag var dum nog att tro på din kärlek .






Jag älskade dig, förstår du ej?
Bara du fick mig att le .
Du behövde knappt säga nått , jag log ändå.
Din existens var min livslust.



Hela du fick hela mig att leva ,



Jag älskar dig, ser du ej?
Bara du får mig att gråta .
Du behöver inte säga nått , jag gråter ändå.
Din existens får mig att vilja hitta slutet.




" Jag kommer aldrig glömma dina ögon i sommarskenet, dina läppar när dom mötte mina i ljuset av endast solens sista dagsstrålar. Dina stora mjuka händer genom mitt långa bruna hår och mitt hjärta som slog fortare och fortare .

Jag kommer aldrig glömma den dagen då vi gick hand i hand i klungan av dina vänner..




Allt skulle varit perfekt om det inte vore för din starka öl och ditt korta minne "




Jag älskar dig mer än du kan förstå.
högre än högst, större än störst.

En liten flicka med det lilla leendet fylls av glädje,
fylls av hopp.

Flickan är kär, kär i han, killen i hennes drömmar, prinsen i hennes liv.

Hon hjärta han , han hjärta hon .

«3




känn min närhet och rör vid min kropp,
kryp så nära att jag kan känna din doft och höra dina andetag.
Låt mina fingrar få smeka din hud
och mina läppar få vidröra hela dig,
där du ligger och sover.
Vakna och kyss mig i pannan,
ta din hand och för den mot min midja och smek mitt lår,
gör det för att du verkligen vill.
Låt mig väcka dig på morgonen,
viska i ditt öra, det finaste du hört
och vänta sedan på att jag ska komma med kaffet,
kanske frukost på sängen.
Bara för det är du..

Vad är det som gör att jag aldrig blir nöjd

Jag trivs verkligen inte här, men vad gör jag kvar?

Jag tillåter ångesten att träda fram, jag kan kväva den, kan kväva mig.


Monologer?


Idag läste vi monologer, gick väl sådär lite grann skrev om min i måndags för jag inte kunde läsa min "riktiga" men för er som vill, kan ni läsa den här själva.

Ibland händer det som inte får hända, och ibland är det som händer bra att det händer. Många gånger lämnar folk oss som har hela livet framför sig, det är en sak som händer som inte får hända.

Jag hatar min bild i huvudet, där du ligger nerbäddad i den vita salen med dom vita kläderna, det är slangar överallt.
Och den här gången är det  ingen lek, det är livet som står på spel..

Men du, snart är det väl ändå dags att bli frisk? Snälla.
Vem ska annars lära mig den där Elvis låten jag fick utav Maria på sången?
och vem ska annars lära mig att misslyckas med att koka makaroner eller städa toaletter?
Och vem hade du tänkt skulle ta din plats som.. min kusin?

Vi är här, här precis bakom dig, redo att fånga om du skulle falla.
För vi älskar dig för mycket för att låta dig falla, ända ner.



Istället blev det :

När man bara sitter här, det är då man tänker. Oftast på ingenting. Det kvittar om man är på väg bort eller hem, man tänker ändå på, ingenting.
Men vad är då det där ingenting, som man lägger så mycket tid på?
Jag tänker ofta på mamma, pappa och min bror. Inte för att dom är, ingenting. utan för att dom är naturliga pusselbitar i min vardag. Man behöver inte tänka på att tänka på dom, dom bara är där och förgyller min dag,

Men vad längtar jag till då?
Jo, att få krypa upp i soffan, sätta på en film och bara vara, med min familj.
Gärna att det ska lukta sådär nybakat också..




Godnatt.

Jag hatar dig.

Jag hatar dig,
hatar dig så hela jag vill spricka, hatar så innerligt att jag kan slå dig. Nu, här. Skulle kunna slå.
Det där hatet som får mig att vilja spy, hela tiden överallt. Bara spy.

Hatet som får mig att gråta, fast att du inte är värld en ända liten tår, jag hatar dig.

Hur vet man det, jo man känner. Man känner hat som hela tiden tuggar på insidan av själen,
så långt in man kan komma, det är hat.

Ibland, ganska ofta faktiskt, får jag känslan att mitt hat till dig, inte bara finns i min själ, utan även i andras.


Hat.

Städning!

Idag har jag spenderat hela dagen med att städa! Städa och tvätta och diska! Underbart rolig dag, eller?

Men iallafall så fick jag frågan när jag flytta in här om jag kunde ladda upp lite bilder så jag tänkte nu efter 1,5 år att, javisst kan jag göra det! ;) Inget hotell, men fint för mig!














Fråga mig inte vad det är för fula prickar i bilderna, för det vet jag ändå inte!

Pusss!

Jag står på egna ben nu, och den här gången tänker jag inte falla.

Det  är så förbaskat man ska hinna med innan jul, inte bara plugga, läsa och gå till skolan, vi ska även hinna köpa julklappar, tvätta, laga mat, städa och leva.

Leva, ärligt talat. Det är bara skitprat, det finns ingen chans att man hinner med det.
"det handlar om att prioritera" fuck you.
Det handlar om att pausa sitt liv och göra allt i skolan för att sen leva i några veckor och sen pausa ett tag till.

Det är inte mänskligt att man ska hinna med, eller egentligen är det inte tiden jag tvekar på, det är orken.
Orken att ta tag i allt man har lagt i högen, och även om man inte har lagt något i högen bygger andra den lätt och smidigt åt än. Inga problem.

Sen är frågan, när ska man hinna med det där extra sakerna? sova. äta. skratta? Det där som man kallar, livet. Minns inte riktigt vad livet är, det var för länge sedan jag fick känna hur det kändes, att leva.

Att leva på sina egna villkor.
Det handlar om prioritering.
Fuck you.

Det mest pinsamaste i hela livet.

Jag trodde jag hade kommit på livets mest pinsama situation när jag tänkte på hur pinsamt det är när man går in på toan och när man kommer ut så sitter samma människa där och vet hur länge man var där!
Eller ännu värre, när man duchat och inser att man glömmt handduk "ursäkta... kan jag låna din handuk? nej nehe, nej då springer jag mig torr då" typ.
Eller ni vet när man är hemma hos en kompis, skulle bara snabbt in på toa och inser "fuck, inget toaletpapper.." man börjar kolla sig förbryllat omkring i hopp om att se den där rullen som borde stå på skåpet.. Antingen inser man att "pju, jag ser det och jag ska bara hämta det.. och nej.. fan jag tappar byxorna.." och så trippa över golvet för att tillslut sätta sig igen, göra det man ska och gå ut. Eller så fortsätter man leta efter papper tills man inser att "okej, dom har det nog inte här inne, Jag måste ropa på någon. VADDÅ ropa? det kan jag väl ändå inte göra.. sen drar man upp byxorna, muttrar lite och går ut"

Alla dessa är väldigt pinsama situationer , men idag på vägen hem från stan inser jag att det finns en värre. Man tänker inte på det förens man själv sitter där och är den medverkande i denna situation.

Tänk såhär:

Du går på en buss full med folk, men trots trängseln så finns det en plats, du trycker dig fram med alla dina väskor och pju, du fick sitta ner! Bussen börjar åka och man inser att den man satte sig brevid (nästan i knät på i all hets) är en kille/tjej i din egen ålder som ser helt okej ut. Då tänker man "oj, så konstigt det blev nu.. jag har iallafall min sittplats" så man sitter där, har inget att göra, skriver lite sms för att få tiden att gå och bussen stannar och folk går av vid deras hållplatser, och efter en stund inser man "shit, här sitter jag kvar brevid den här helt okej snygga killen medans ALLA platser i bussen har blivit lediga" då måste man ställa sig frågan "ska jag byta och låta han tro att han är ful eller att han luktar illa" eller ska man sitta kvar och låta hans tankar gå "kan hon inte flytta? hon luktar illa" Så jag valde att sitta kvar, tills jag insåg att det var ju idiotiskt så jag packade ihop mitt och skulle flytta och då kom tanken "nu har det gått alldeles för lång tid.. skulle flyttat från början" och mitt i allt mitt tänkande har denna okej snygga killen planerat att gå av, jag i min tankevärld missar detta och hör ett litet "ursäkta.." och jag flyttar på mig fort som satan så att inget mer ska gå fel.
MEN det svåra blev då istället, aktade jag mig bara för att han skulle kunna komma ut eller byte jag faktiskt plats nu?

Ja, det var dagens tanke.. Mycket mycket pinsamt.

Om inte tala om hiss tystnaden.. Säger inte mer än att det borde finnas en radio i ALLA hissar. Ni vet nog vad jag menar..

GODNATT

Söndagsöndagsöndag.

Jag sitter hemma hos simon och har det lite bra, jag ska snart sätta klockan på tidigt imorgon och dra mig upp ur sängen för att sätta mig på linköpingsbussen, KUL!

Annars ser måndagen lugn ut för min dag, ska till någon fotdoktor och kolla på fötterna om det är dom som är bovarna för min verk i knäna. Vemvet vemvet.

Hela långa veckan ser lugn ut faktiskt. Så, boka upp mig!

Idag hade jag fin besök av mina stjärnor, Amanda, Emelie och Linus, vi fikade och kollade gamla filmer, myspys till tusen.
Och igår firade jag morfar, finfina släkten. Jo men visst, helgen har varit fantastisk faktiskt.

Nu ska jag smyga fram och kramas lite med min Simon som sitter och arbetar sönder sig med sin skoltidning!

Tack och hej ! :)

Kram E

Ibland är jag glad jag att ler.

KretaKretaKretaKretaKretaKretaKretaKreta

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0